Två år igen

På jobbet håller jag just nu på med att titta lite extra på hur barnen använder sina fem sinnen. Ni vet

lukt smak syn känsel hörsel.

"Sinnena ger en uppfattning av omvärlden"

står det på Sjukvårdsrådgivningens hemsida.

Extra spännande är det att studera våra yngsta barn, de som är mellan ett och två år, de som ännu inte erövrat det talade språket. De är fenomenala på att använda så många sinnen som möjligt. Oavsett vilken situation de möter har de alla sinnen öppna och bara insuper...förmodligen för att få "en uppfattning av omvärlden".

Idag har jag målat med två pojkar. En av dem har precis upptäckt det lustfyllda med att måla med händerna istället för med pensel. Han känner in färgen och det blöta pappret. Idag målade han med blått. Han hade själv valt färgen.

Med världens leende visar han mig sin helblåa handflata. - "TITTA"

"SMAKA" - säger han och stoppar alla sina blåa fingrarna i munnen.

Jag funderar en stund över vilka sinnen jag har använt för att få en uppfattning av min omvärld idag. Hmm...skorna jag såg var visserligen blanka och röda, det såg jag, men jag var ganska stressad och skyndade på barnen ut ur affären.

Semlan, som jag vet smakar och luktar sååå gott, har jag burit i tanken men det är ju bara onsdag. Jag bör nog vänta åtminstone till fredag innan jag kan unna mig en.

Hur var det när jag nattade barnen? Andades jag in deras dofter? Tog jag in deras ord? Kände jag deras lena hud när jag strök dem över ryggen? Eller låg jag och tänkte på tvätten som skulle hängas när jag nattat klart?

Vissa dagar önskar man helt enkelt att man var två år igen.

/Godnatt!