168 timmar utan skärm...

Jodå, jag lever och allt är bra. Det blir lite si och så med mitt bloggande i ganska långa perioder. Tidsbrist? Jovisst. Men jag funderar också en hel del över varför jag bloggar. Vill inte skriva en massa nonsensinlägg, utan försöker att avstå från bloggen när jag inte tycker mig ha något att säga. Risken är att jag tappar läsare, men den väljer jag att ta.

Fick ett, som vanligt, intressant mail av livsstilsforskaren Jörgen Larsson idag. Han skrev såhär:

TV-tittande kan vara både intellektuellt givande och skön avslappning, men det kan också lätt bli en tidtjuv som lägger beslag på en stor del av våra liv. Den 21é april börjar det som tidigare kallades "TV-free week" men som numera har döpts om till "Mental detox week". Här mer information och en uppmaning om att hänga på

http://tidsverkstaden.se/2009/03/total-tv-time-out-21-27-april-2009

Vet inte om jag ska haka på än. Det kommer ganska lägligt. Jag har fullt upp de där dagarna. Ska till Stockholm på utbildning, fixa med dotterns pyamasparty o förbereda en del annat. Hinner förmodligen inte med så mycket TV-tittande ändå. Som vanligt handlar det om att tänka igenom varför man ska göra det. Är det för att utmana min egen karaktär och bevisa för mig själv att jag kan använda tiden till något vettigare, eller tror jag verkligen att det är mentalt utrensande? Ska fundera ett tag till...

/Martina

Min favoritvårlök planterad i min favoritgodisskål, inköpt på loppis för 20:-.

Nu åker vi iväg till Tärnaby i några dagar. Gillar inte att packa, men det ska bli härligt att komma upp i fjällvärden. Längtar redan tills jag står uppe på toppen. Det är en så mäktig känsla. Dessutom trevliga middagar med härliga vänner på kvällarna.

/Martina

Inser att jag börjat bli en samlare igen, efter några års rensande i hyllor och skåp. Glas och gamla handgjorda lakan och örngott har något som tilltalar mig. Hantverket andas långsamhet.

Nu ska jag ut i solen och njuuuta.

Ha det gott!
/Martina

Äntligen fredag.

Den stundande helgen känns den här gången livsviktig och jag väljer att kalla den andrum.

Fredagar är min lediga dag, men eftersom jag går en utbildning i jobbet under det här året så flyter jobb och ledighet väldigt ofta ihop. I min nya tjänst som pedagogista så är reflektionen det viktigaste arbetsredskapet. Jag märker att behovet av reflektion också i mitt privata liv ökat. En sådan här vecka kan fort sorteras in i högen av vanliga och slitasamma veckor. Men med reflektionens hjälp så får jag syn på det märkliga i det vardagliga och plötsligt börjar små små korn att glimma till.

Det här var veckan då jag kom några kollegor närmare.

Det här var veckan då morgonljuset återvände efter några månaders vintermörker.

Det här var veckan då 6-åringen vågade gå själv till skolbussen för första gången.

Det här var veckan då 10-åringen delade med sig av sina framtidsdrömmar.

Det här var veckan då vi fick beskedet att hjärnskakningen som 12-åringen drog på sig i slalombacken i onsdags inte är något som vi behöver oroa oss över.

Den här veckan kommer jag att sortera in i högen med viktiga och betydelsefulla veckor.

Önskar er alla en betydelsefull helg!
/Martina

När jag sitter och skriver brukar jag titta ut genom fönstret emellanåt. Ibland fastnar blicken på domherrarna i grannens syrenbuskar. Idag fastnade den på gardinen. Jag har gjort den av ett gammalt lakan. Fållen är inte så snygg eftersom att jag fortfarande inte äger någon symaskin. (Jag fållar med fållband och strykjärn.) Men hantverket på själva lakanet är desto finare och jag inser att jag äger en riktig skatt som har ett skåp fullt av gamla lakan.

Ibland behöver man inte blicka så långt bort för att upptäcka det vackra, det finns oftast nära inpå...

Ha en riktigt skön söndag!

/Martina

Vygotskij

Bild: mm.pacheco.zip.net

Den senaste veckan har jag tillbringat mycket tid åt att läsa om den ryske pedagogiske teoretikern Lev Vygotskij. Han levde ett relativt kort liv, 1896-1934, och hans litteratur förbjöds under en period.

Vygotskijs tankar och teorier är heta än idag. Han hjälper mig att fatta hur viktigt det är att vi som arbetar inom förskolan ger barnen verktyg för lärandet. Sätt två barn tillsammans vid ett tomt bord - det händer inte så mycket. Men fram med verktyg - färg, lera o andra konstruktionsmaterial - och genast börjar det sjuda av liv och lärandeprocesser.

Jag kommer inom kort att starta en jobb-blogg: Mötesplats förskolan.

Det finns så mycket intressant att dela med alla andra som jobbar inom förskolan. Dessutom så är det så viktigt att vi börjar prata om lärandet i förskolan och vågar vara stolta över vårt uppdrag.

Ha en skönt lördagkväll!

/Martina

Skafferiidéer

Foto: Hemnet


Foto: Vintage

Foto: Den vita skolan

Just nu handlar det mesta här hemma om att tänka på hur vi vill ha vårt skafferi. Har ni fler skafferitips och/eller inspirerande skafferibilder, så får ni gärna höra av er till mig.

Ha en skön vecka!

/Martina

Har blivit tillfrågad om att dela med mig av receptet på familjens favoritkakor.

Faster Marys smaskiga rutor

4 1/2 dl strösocker

3 ägg

4 dl vetemjöl

3 tsk bakpulver

2 tsk vaniljsocker

3-4 msk kakao

225 g smält smör

2 dl kokt vatten

Gräddas i långpanna, 200 grader i 20 minuter.

Låt kallna.

Smörkräm:

300 g rumsvarmt margarin

2 ägg

2 hg riven mandelmassa

3 hg florsocker

Bred på den kallnade kakan och ställ i frysen.

Chokladtäcke:

1 1/2 kaka ljus el mörk blockchoklad (jag brukar ha ljus)

1/2 dl matolja

Bred på lite åt gången. (Häller man ut allt på samma gång så stelnar det för snabbt.)

Ät och njut till en kopp nykokt kaffe. Mmm....

/Martina

Skafferi grubbleri

2009 års största happening i familjen kommer att vara köksrenoveringen.
Medans jag funderar mest på beslag o hyllkonsoler så är makens huvud fyllt av grubblerier över bärande väggar och hållbara lösningar för golv och tak. Gissa om det händer att vi pratar förbi varandra...

Just nu står vi inför steg ett vilket är att göra iordning husets gamla skafferi. Vi har använt det till leksaksförråd under vår tid i huset, men nu ska det återställas till skafferi. Det är brunt och trist men nu ska det bli vitt, vitt och vitt. Bara den gamla mattan ska få vara kvar.

/Martina